Sverigedemokraternas historia från 1980-talet till 2014

Under början av 1980-talet gick Sverige från att vara ett ganska välmående västland till att bli ett av världens rikaste länder med mycket låg arbetslöshet och hög BNP. Det gick bra för Sverige under många år, och av detta följde att det inte fanns så stort folkligt missnöje och så kallade ”missnöjespartier” sågs sällan till i den politiska diskussionen. Dock fanns de, och under detta årtionde var en av de mer tongivande aktörerna en organisation som kallade sig Bevara Sverige Svenskt (BSS) som kampanjade genom flygblad och affischering. Organisationen gick 1986 samman med en avdelning av det främlingsfientliga Framstegspartiet och bildade Sverigepartiet vars partiprogram till mycket stor del handlade om hur Sverige skulle begränsa invandringen.

Två år senare, 1988, bröt sig några av medlemmarna i Sverigepartiet loss och bildade tillsammans med andra utbrytare av kvarvarande delar av BSS och Framstegspartiet det som kom att kallas för Sverigedemokraterna.

Partiet tog tidigt mandat i några kommuner i södra Sverige, framförallt i Skåne. Men det skulle dröja ända till 2010 innan man till slut tog sig över den fyraprocentsspärr som finns för att ett politiskt parti ska få mandat nationellt, det vill säga få platser i riksdagen. I och med valet 2010, då Sverigedemokraterna fick 5,7 procent av rösterna till riksdagen, fick de 20 mandat.

Under 2011 genomförde Sverigedemokraterna en omfattande förändring av sitt partiprogram och några tydliga förändringar innefattade att man nu beskrev sig som socialkonservativt parti med en grundsyn som är nationalistisk.

Efter valet 2014 stod det klart att Sverigedemokraterna hade mer än fördubblat sitt stöd hos de svenska väljarna och man fick nu 49 mandat i riksdagen. Med nästan 13 procent av rösterna så var Sverigedemokraterna nu landets tredje största parti.

Sverigedemokraternas partiledare är sedan 2005 Jimmie Åkesson.